medelmannen.blogg.se

Som av en öppen hand träffas jag
faller ner, ner likt en droppe dagg som släppt sitt strå
ett slukhål utan färg!, utan ljud! utan chans?
Känner hoppet fly men reser mig
Öppnar mina ögon och ser ett sken, reser mig och klättrar
klättrar upp mot min framtid

Vilken kväll, vi åkte in till kungliga Södermalm för att trotsa solen och gå på bio. Sightseers stod på önskelistan.

Efter inhandlade biljetter tog vi en promenad längs Götgatan för att landa på Feca, ett fik med fantastiska mackor, gott kaffe och ännu godare glass.

Det är något visst med att sitta och titta ut över den strida ström av männsikor som faktiskt passerar, ibland utan att man tänker på det. Och det roligaste är givetvis alla olika typer av folk man får upptäcka, allt från de påtände affe pundare till "wannabe" stekare, ja och så en hel del normala människor som utför sina vardagssysslor. Stockholm är nog trots allt en levande stad. Tänk om vi bara vågade prata lite mer med varandra.

 

Men hur var filmen då? Faktiskt riktigt bra och underhållande trots den svarta och något absurda vinklingen. Rekommenderar er att se den. Dessutom ett fantastiskt bra soundtrack som verkligen förstärkte känslan som själva filmen byggde. Planerna på husvagnssemster känns än mer avlägsna.

 

Ikväll väntar andra aktiviteter för att hålla längtan efter barnen så långt borta som möjligt. I och för sig är det fotbollsträning men då vi är helt utan barn för första gången på hur länge som helst så vore det ju korkat att åka och ta hand om andras barn istället för varandra...speciellt som det kommer 4 andra ledare.